|
Tafriqt ...
d agaraw
n yegduden
Tafriqt
… anwa ur nessin ara Tafriqt ? Tafriqt d yiwen seg yimenz’awen umi mechur’ yisem deg umad’al.
Meâna, medden ur tt-ssinen ara dima s wayen yelhan. At’as n medden deg umad’al ur ssinen ara ghef Tefriqt lh’adja
tameqrant, ttxayalen-tt d akal anda ay yeqwa ccwal akk d yimenghi, d akal kan anda ay ttmettaten yigerdan si laz’ yernu
qwan deg-s wadd’anen, d akal n lqella n cci anda medden akk d igellilen. Maca Tafriqt maci ala d anect-a. Tafriqt ttettcur’
d igduden, d agaraw, d lebh’er’ n yegduden negh n ledjnas, yal yiwen s tutlayt-is, s yedles d umezruy-yines. Ar
ass-a werâad ssinen yimassanen akk tutlayin ay ttmeslayen di Tefriqt, negh werâad ay tent-ghrin merr’a akken ilaq lh’al.
Ar ass-a, werâad ur ssinen ara yimassanen leâwayed d yidelsan n yegduden merr’a ay izedghen Tafriqt, werâad ur d-lqid’en
ara seg-sen akk ayen imeânen, tamussni-nsen d wayen yeffren deg yidelsan-nsen. Ass-a, mi akka ara tkeccem tetrara gher yal
amkan, gher yal tah’nact di ddunit, at’as seg yegduden n Tefriqt ara yesr’uh’uyen leâwayed d yidelsan-nsen,
yernu yessefk ghef yimassanen ad rren ddhen-nsen gher waya uqbel ma ifat lh’al. Tafriqt tefka-d at’as i ddunit,
ama s tmussni-yines, ama s wayen ay tesâa d cci, ama d akal, ama d imdanen. Ass-a,
ur yessefk ara ad qqnen medden allen-nsen ghef waya. Xas ma yella lbat’el-nni yettwaxedmen deg Yefriqiyen, di tallit
n tehrest (listiâmar’) iâedda, yekfa, medden yessefk ad walin Tafriqt ad as-rren tajmilt i Tefriqt u ad tt-walin s wallen
nnid’en, yessefk ad gren tamawt i wayen d-tefka i ddunit, i ddur’ ay telâeb deg umezruy n umad’al u ad gren
tamawt digh i wayen ara d-tettak Tefriqt ass-a akk d yigerwaj ay d-mazal ffren deg-s.
Adeg-agi
n internet nesbedd-it-id i wakken ad d-yefk isallen ghef yegduden n Tefriqt. Yugh lh’al, d lmuh’al ad d-nemmeslay
ghef wakk igduden yettidiren deg umenz’aw-agi amer’kanti, d acu kan, nebgha ad d-nefk i medden, xas s tewzel,
kra n yisallen ara ten-yeddjen ad issinen xir Tafriqt akk d yimezdaghen-is.

Imasayen,
Kenya
Igduden n
Tefriqt tt’uqten maci d kra, seg Yimazighen gher Yimas’riyen n wass-a, arraw n Yimas’riyen iqburen, gher
Yinubiyen d Yityupiyen, gher Yiwulufen d Yizuluten. Ulac amkan ur neâmir’ ara di Tefriqt. Qrib yal tamurt tesâa timerwin
(dizaines) n yegduden, merr’a sâan tutlayin-nsen, leâwayed d yidelsan-nsen d wat’as n tghawsiwin nnid’en
ara yelmed fell-asen umad’al.

Timazighin
n Wenz'ul n Merr'uk
Deg Ugafa
n Tefriqt, imezdaghen ines’liyen d Imazighen, d nitni ay d amur ameqran deg yimezdaghen n Tmazgha, xas ma yella at’as
deg-sen ass-a la ttmeslayen taâr’abt. Imazighen h’err’en-d akal d ameqran, yewwet seg wemda n Siwa, deg
Utaram (lgherb) n Mas’er alamma alamma d Targa Zewwaghen d Murit’anya, ghef yiri n ugaraw At’lasi. Yugh
lh’al, d Imazighen ay d agdud n Tefriqt awh’id ay d-ih’err’en anect-agi n wakal, imi amur ameqran
deg yegduden ifriqiyen nnid’en, tikwal sâan kan akal d amect’uh’, tikwal bitt, cerken-t akk d yegduden nnid’en.
Imazighen ttuneh’saben d agdud n yiri (race) amellal, xas ma yella nettaf gar-asen at’as n yimibriken d yiberkanen.
At’as n Yimazighen ay d-mazal la ttmeslayen tamazight, yernu deg yiseggasen-agi ineggura, at’as n trebbaâ timazighin
ay d-yennulfan i wakken ad wwtent u ad h’erzent tutlayt-nsent. Xas ma yella tantalyin (dialectes) ay ttmeslayen Yimazighen
mxallafent si tama gher tayed’, maca kkant-d akk seg yiwen n uz’ar, seg yiwet n tutlayt, yernu yeshel ghef wat’as
n trebbaâ timazighin ad msefhament wagar-asent s tutlayt-nsent, xas ma yella mxallafent tentalyin-nsent. Imazighen mazal tt’fen
deg wat’as n wansayen (lâaddat), ladgha wid yettidiren di Merr’uk akk d Unez’ruf (ss’eh’ra),
d acu kan, ass-a, at’as n wansayen imazighen ay yellan ghef yiri n nnger, la ten-ttaddjan medden yernu ur d asen-ttgen
ara leqrar. Nnig waya, ula d tutlayt tamazight la tettughal gher deffir deg wat’as n tmiwa n Tmazgha, medden la tt-ttaddjan,
ilmez’yen ur a ttlemmden ara, dgha yessefk ad yettwaxdem kra n leqdic s lh’ir i lmend n ussukkes n tutlayt di
tmiwa-ya.

Agrud
n Yifulaten, di Mali
Akal n Yimazighen,
seg wakken meqqer alamma ay yewwed’ gher wul n Tefriqt. D Imuhagh negh Imucagh ay d tarbaât n Yimazighen ay yesâan akal
meqqren akk, xas akken ur tt’uqqten ara. Akal-nsen d Anez’ruf (Idurar n Tasili, n Ayer di Niger, atg.), yernu
imi ay zgan lehh’un, ttr’uh’un nitni d lmal-nsen seg wemkan gher wayed’, wwd’en gher wat’as
n tmiwa di Tefriqt. Imuhagh xuld’en at’as n yegduden ifriqiyen ay ten-id-iqerben, nitni fkan-asen u wwin-d at’as
seg-sen. Ass-a, nezmer ad naf Imuhagh di Niger d Mali, am wakken ay nezmer ad naf kra n trebbaâ-nsen di Tcad, Burkina Faso
akk d Nigeria. Deg wenz’ul n Unez’ruf (Niger akk d Mali), at’as n yegduden ifriqiyen ay yettidiren gher
tama n Yimuhagh, nezmer ad d-nebder seg-sen Ibambar’aten, Ifular’en akk d Yisar’akuliyen. Kra seg yegduden-agi
kessen lmal am Yimuhagh, di lweqt i deg wiyad’ xeddmen tafellah’t. Yugh lh’al, akal n wenz’ul n Unez’ruf âeddan deg-s yisafen, d aya ay t-yerran d agilal, meh’sub yelha i tfellah’t.
Nnig waya, isafen n tama-yagi ldin digh iberdan i wat’as n yegduden i wakken ad xeddmen tanezzawt (ttjar’a), ad
znuzun u ad ttaghen d yegduden merr’a ay ten-id-iqerben. Idyulaten n Burkina Faso, Côte d’Ivoire akk d Senegal
d yiwen seg yegduden n Tefriqt Tagherbit ay yettwassnen s tnezzawt.

Itubuten, Tcad
Di lgherb,
igduden ay yettidiren ghef yiri n Ugaraw At’lasi lhan-d s wat’as d ss’yada n yiselman. Imurit’aniyen
(las’el-nsen d Imazighen) d yegduden n yiri n lebh’er’ n Senegal ttwassnen s ss’yada. Di Tefriqt Tagherbit
llant wat’as n tmura yesâan tiz’egwa timeqranin. D acu kan, tiz’egwa n Tefriqt âemr’ent. Zik, igduden
ay izedghen tiz’egwa-yagi llan la ttidiren s ss’yada n yighersiwen d tukksa n wayen ay d-yettak wakal. Ass-a,
at’as deg yegduden-agi ay yeddjan aya. Di tmiwa-yagi digh, igduden Ifriqiyen sbedden-d at’as n tgeldiyin (royaumes),
yernu asmi ay bdan la d-ttawd’en Wuru’fiyen gher Tefriqt, di lqern wis 15, at’as si tgeldiyin-agi ay yellan
la xeddment tanezzawt (ttjar’a) d Wur’ufiyen. Tageldit n Ghana (ay d-sbedden Wacantiyen) tella tettwassen s ddheb-yines,
yernu at’as n tgeldiyin tifriqiyin n tama-yagi ay yellan la znuzuyent aklan (ay d-ttatt’afent si tmiwa nnid’en)
i Wur’ufiyen i wakken ad ten-awin ad ten-sxedmen di Marikan. Yugh lh’al, amur ameqran deg yiberkanen yellan ass-a
di Marikan las’el-nsen si Tefriqt Tagherbit.
Taqcict
si Ityupya
Di Tefriqt
Tacerqit, llan wat’as n yegduden ay yettmeslayen tutlayin tisamiyin d tutlayin tikuciyin. Tutlayin tisamiyin d tawacult
n tutlayin i deg nezmer ad naf taâr’abt d tutlayin yettemcabin ghur-s, am tâebrit (hébreu) negh tafiniqit n zik. D acu
kan, menghir taâr’abt (ay ttmeslayen di tmura am Ssudan, Djibuti d Iritirya), tutlayin tisamiyin n Tefriqt nezmer ad
d-nebder seg-sent tamhar’it d ttigrinyat (ttmeslayen-tent di Ityupya d Iritirya). Igduden n tmiwa-yagi, xas d iberkanen
(negh d imibriken), maca d’ebâen, imi lejdud-nsen, di las’el, llan d imellalen ay ixeld’en d iberkanen.
Igduden-agi daghen lhan-d d tfellah’t akk d tkessawt, yemxallaf wacu xeddmen ghef leh’sab n wakal i deg ttidiren.
Wid yettmeslayen tutlayin tikuciyin ttidiren di tama tamett’arfut n Tefriqt tacerqit, tama-nni umi qqaren Iccew n Tefriqt,
u ad naf gar-asen Is’umaliyen, ay d-yelhan ladgha s tkessawt n wakraren.

Tilemz'it
n Yimasayen, Kenya
Di Tefriqt
Talemmast akk d ccerq n Tefriqt Tasebgast (équatoriale), llan yizagharen d imeqranen yernu d izegzawen. Imezdaghen n tmiwa-ya
lhan-d d tkessawt n yezgaren. Agdud yettwassnen s tkessawt-agi d Imasayen n Kenya d Tanzanya. Imasayen ttwassnen s lqedd-nsen
aâlayan d ucett’id’-nni azewwagh ay settwen, ittess’er-iten si tgecrar alamma d idmaren. At’as n Yimasayen
ay d-mazal la ttidiren tudert-nni n zik, teddun d yezgaren-nsen deg yizagharen-nni anda ay d-mazal la ttidiren wat’as
n yighersiwen iweh’ciyen. Maca Imasayen ughen tanumi d yighersiwen-agi, yernu ula d izmawen ttagaden-ten, ur ttqerriben
ara gher lmal-nsen.

Akikuyu
n Kenya
Kenya akk
d Tanzanya sâant akal igerrzen i tfellah’t, yernu amur ameqran seg yegduden n tmiwa-yagi ttidiren seg wayen ay d-yettak
wakal. Ikikuyuten d yiwen wegdud n Kenya, zik llan sâan at’as n wakal, h’err’en-t-id s yighil-nsen, yernu
llan sâan ddewla tedjhed. Asmi ay d-wwd’en Yebrit’aniyen gher Kenya, di tgara n lqern wis 19, kksen-asen akal-nsen,
ama i nitni, ama i yegduden nnid’en. Yugh lh’al, igduden-agi, arraw n wakal, gguman ad ssusmen u gan tt’rad
meqqren i wakken ad ssuffghen imsehres (colonisateur) si tmurt-nsen. Igduden yettidiren ghef yiri n Ugaraw Ahendi (océan Indien),
si tama-nsen, tcudd tudert-nsen gher lebh’er’ (am wid-nni Tefriqt Tagherbit), maca nnig waya, igduden-agi ttwassnen
s ttjar’a-nsen taqdimt akk d Waâr’aben. Amur ameqran deg yimezdaghen n tefsirin (côtes) n Tefriqt Tacerqit d Inselmen,
yernu ttmeslayen yiwet n tutlayt umi qqaren taswah’ilit, yis-s ay ttemsefhamen ula akk d yegduden ifriqiyen nnid’en.
Yugh lh’al, taswah’ilit d tutlayt taghelnawt di Kenya akk d Tanzanya, yernu nezmer ad d-nini dakken tughal d tutlayt
tagraghlant i yes ttemsefhamen wat’as n yegduden di Tefriqt Tacerqit d Tefriqt Tasebgast (équatoriale).

Ifghulen
(ghef uzelmad') di Cameroun
Ul n Tefriqt
Tasebgast (Afrique équatoriale) yella zik yettcur' d tiz'egwa. Timiwa-yagi ttwassnent s Yefghulen (pygmées). Wigi d imezdaghen
ines'liyen n tmiwa-yagi. Xas ma yella zik, tamurt-nsen meqqret (tiz'egwa n Tefriqt Talemmast, Zaïre, Cameroun, atg.), ass-a,
citt'ah' kan mad'i ay d-yeqqimen deg-sen, imi at'as n lumur' ay ten-icewwlen. Ifghulen d imect'ah', ur ttimghuren ara. Imeqranen
deg-sen sâan azal n lmitra d wezgen di teghzi. Maci d add'an ay ud'nen, wanag akka kan ay tga ccetla-nsen. Zik,
medden llan ttewh'acen-ten imi ay d imez'yanen yernu ttidiren kan di tz'egwa, anda ay tts'eggiden ayen tetten. Ass-a, idles-nsen
atan la inegger yernu yessefk ad d-rren medden lwelha-nsen ghur-sen.
Imalgaciyen,
imezdaghen n Madagascar
Amur ameqran
deg yegduden n tegzirt n Madagascar s’ubben-d seg Yindunisiyen. Xas ma yella Indunisya d tamurt ibeâden ghef Tefriqt,
maca, di lqern wis 4 mbeâd n Sidna Âisa, wwd’en-d kra n yemdanen si Indunisya gher tegzirt-agi tameqrant, u tness’len
dinna alamma ay d asmi ay ten-id-ufan Waâr’aben u ughalen la xeddmen yid-sen tanezzawt (ttjar’a). Imalgaciyen
ay izedghen deg yidurar n tegzirt-agi mazal ttemcabin s wat’as di ss’ifa gher Yindunisiyen, yernu tutlayt tamalgacit
si twacult n tutlayin tustr’uniziyin ay ttmeslayen di Asya, am tindunisit.
As'eggad
n Yibucmanen, Tafriqt n Wenz'ul
Di Tefriqt
tanz’ulant (australe), llan wat’as n yegduden, nezmer ad ten-nebd’u ghef snat n trebbaâ timeqranin. Llan
yegduden iqdimen n tama-ya, ur tt’uqqten ara, kra deg-sen qrib ad negren, ttidiren di lgherb n Tefriqt n Wenz’ul
(Afrique du Sud), Namibya d Botswana. Timiwa i deg ttidiren yegduden-agi d anez’ruf (ss’eh’ra), kkawent,
qrib ur d-imeqqi deg-sent wacemma. Mazal kra seg yegduden-agi la ttidiren tudert n zik, tts’eggiden-d negh ttekksen-d
ayen ara ttcen seg wayen ay d-yettak wakal. Igduden-agi qqaren-asen Ibucmanen.
Isem-agi yekka-d si teglizit „Bushmen“, meh’sub „imdanen n lexla“, maca Ibucmanen bd’an
ghef wach’al n yegduden d teqbilin, yal agdud yesâan tutlayt-is.
Axxam n
Yexhosaten di Tefriqt n Wenz'ul
Llan digh
yegduden yettmeslayen tutlayin tibantutin, gar-asen, nezmer ad d-nebder Izuluten. Asmi ay d-wwd’en Wur’ufiyen
(européens) gher tmiwa-yagi, naqal tt’fen kan citt’ n wakal ghef yiri n lebh’er’. D acu kan, asmi
ay bdan la keccmen gher daxel n tmurt, bdan la ttnaghen d Yefriqiyen u gan deg-sen lbat’el d ameqran. Asmi ay tewwi
Tefriqt n Wenz’ul azarug-yines (indépendance), lh’ukuma tamellalt n tmurt-agi tesbedd-d leqwanin i yes tebgha
ad tebd’u ger n Yiberkanen d Yimellalen. Igduden iberkanen qqlen ttwaâezlen gher tmiwa anda akal diri-t, yernu ttalasen
kan ad d-kecmen gher tmiwa n yimellalen i wakken ad xedmen. Asmi ay s-d-bran i Nelson Mandela si lh’ebs di 1990, yernu
yughal d aselway aberkan amezwaru n Tefriqt n Wenz’ul, ifuk lbat’el-nni ay iâezlen iberkanen. Maca imellalen n
Tefriqt n Wenz’ul cewwlen mlih’ igduden iberkanen n tmurt-agi deg yiseggasen-nni n lbat’el yernu later’
n ccwal-agi mazal-it ar ass-a.

Tamett'ut
n Yizuluten, Tafriqt n Wenz'ul
Ula d Imazighen d Ifriqiyen
Ass-a, mi ara d-nini Tafriqt, amur ameqran di medden fehhmen-tt d timura-nni ay d-yuzgan
deg wenz’ul (sud) n Unez’ruf (Ss’eh’ra), tid-nni anda ay ttidiren yiberkanen, am Niger, Mali akk d
Nigeria. Imezdaghen n Tefriqt n Ugafa negh Tamazgha r’uh’en amzun ttseth’in ad d-inin dakken ula d nitni
d Ifriqiyen, acku nitni d imellalen. D acu kan, llant kra n tghawsiwin s wazal-nsen, yessefk ad asent-nger tamawt deg wed’ris-agi.
Taqcict tamaheght
Tamenzut, Tafriqt d amenz’aw (continent) anda ay mlalen yimellalen d yiberkanen,
ulac akk tilisa gar-asen. Akken ay s-yeqqar yiwen n Ur’umi : “Di Tefriqt ulac iberkanen”, meh’sub
din, medden akk d imdanen, ulac aberkan d umellal. Nezmer ad naf iberkanen di Ldzayer, deg Wenz’ul n Tunes d Libya d
Merr’uk. Nnig waya, llan at’as seg yiberkanen-agi d Imazighen, mazal ar ass-a ssawalen tamazight. Anect-a yesskan-d
dakken si zik, yella jjwadj ger n Yimazighen d yegduden iberkanen ay d-ufan di tmiwa n Unez’ruf Ameqran (Ss’ehra),
asmi ay bdan lejdud-nnegh la d-ttawd’en gher Tefriqt. Niger akk d Mali, xas ma yella ssnen-tent medden dakken d “timura
n yiberkanen“, maca yessefk ad z’ren dakken llan deg-sent ula d imellalen (Imazighen Imur’iyen,
Aâr’aben, atg.).
Anaffar (masque) n ccd'eh' n Yidugunen n Mali, qqaren-as Kanaga
Tis snat, deg Wegles (zzman
aqdim), d tamurt n Yimazighen umi llan qqaren yegduden iqdimen “Tafriqt”, yernu d Imazighen umi semman “Ifriqiyen”.
Yagi, isem n Tefriqt s timmad-is yekka-d si tmazight. Anect-a ad t-tafem deg usebter ay d-yettmeslayen ghef yisem n Tefriqt.
Masensen, agellid amazigh ameqran,
d netta ay s-yennan "Tafriqt d ayla
n Yefriqiyen"
Tis tlata, u ta d tanqid’t yesâan azal meqqren, Tamazgha d ah’ric si Tefriqt. Timura n Ldzayer, Merr’uk,
Libya, Tunes d Murit’anya merr’a d timura n Tefriqt, am wakken Fr’ansa d Lalman d Brit’anya Tameqrant
d timura n Tur’uft. A win yufan, Ifriqiyen merr’a, ama d wid n Ugafa negh d wid n tmura n wenz’ul, yessefk
ad h’esben iman-nsen ttidiren deg yiwen n umenz’aw, deg yiwen n wakal, yernu, lemmer di yelli wamek, ad myussanen
u ad mâiwnen xir n wakken llan tura, akken myussanen u ttemâawanen Wur’ufiyen wagar-asen. Anect-a yezmer ad as-ibeddel
udem i Tefriqt u ad tt-iâiwen mlih’ i wakken ad d-teffegh seg wuguren i deg tettidir.
Tageldit n Masensen
Nessaram dakken adeg-agi ad ken-yeâdjeb u ad awen-d-yesnerni tamussni-nwen ghef Tefriqt d yegduden-is. Afud igerrzen.
Adeg-agi
Adeg-agi nexdem-it-id i wakken ad nesselh’u tamussni s tmazight. Yugh lh’al,
tutlayt tamazight d tutlayt am tiyad’, d ttawil n ussiwed’ i yes nezmer ad nemmeslay ghef kulci, ur yessefk ara
ad teqqim d tameh’bust kan n tsekla d ccna, d kra kan n tefyart (phrases) tiwezlanin akk d lumur’ ur nemâin. Nebda-d
yagi leqdic i lmend n wezraâ n tmussni s tmazight, asmi ay nella la d-nessuffugh Tabrat n Yimedyazen, deg useggas n 2003. Ass-a, aql-agh la nqeddec i wakken ad d-nesbedd tarbaât n yideggen nnid’en n internet,
i deg ara d-nawi isallen ghef wat’as n tghawsiwin nnid’en s tutlayt-nnegh. Iswi-nnegh seg wanect-a netta d tigin
n yifadden i medden i wakken ad qqaren u ad ttarun s tmazight, i wakken ad gen ugar n wussisen (lmedjhud) i wakken ad sseqdacen
tutlayt-nsen deg uz’ett’a agraghlan (internet). Nnig waya, nessaram, s wayen ay d-nettaru d wayen ara d-arun wiyad’
sya ar sdat, ma yebgha R’ebbi, ad nessiwed’ ad d-neg tafekka n yed’risen ara yeqqlen d llsas i lmend n wejmaâ
n yisallen s tmazight, meh’sub, am wakken ay yezmer wabâad’ ad d-yelqed’ isallen yeh’wadj si internet
s tefr’ensist negh s tutlayt nnid’en, ara yezmer ad d-yelqed’ isallen s tmazight. Xas ma yella leqdic-agi
ur fessus ara yernu d ayen ara id’ulen, maca lemmer ad as-nezzi, nezmer ad nawed’ s ayen nessaram. Tamazight n
medden merr’a, yernu afus deg ufus, taâkemt ad tifsus.
Tira-nnegh
Imi ar tura werâad ur llint ara tsefsa (fontes) i lmend n tira n tmazight di internet
s wudem is’ehh’an, aql-agh la nesseqdac dagi tira iqerben mlih’ gher teghdirawt (orthographe) tamazight
ay d-yessumer INALCO, d acu kan, isekkilen yesâan izmal n ussemgirred (signes diacritiques) nbeddel-iten s yezmal nnid’en. Agemmay ay nesseqdac
da d win ay nesseqdec yagi deg Tebrat n Yimedyazen (aghmis n Tiddukla Tadelsant Imedyazen, 2003), maca maci d agemmay ay nesselmad negh d win umi nxeddem adellel i wakken ad qqlen medden ad ttarun yis-s.
Tutlayt-nnegh
Yessefk kan ad d-nger tamawt dakken nekni deg udeg-agi la nesseqdac tamazight i wakken ad
d-nemmeslay ghef lumur’ ur nugh ara tanumi nettmeslay-iten s tmazight. Ass-a, tamazight tebda la tkeccem s inurar ijdiden
n tmussni, dgha, a win yufan, yessefk ad tesâu negh ad tesseqdec awalen ay d-yemyezgen d yinurar-agi, i wakken ad d-tessiwed’
isallen s wudem is’ehh’an. Nez’ra dakken ad ilin wat’as n medden ur nfehhem ara kulci di tutlayt-nnegh,
imi ay nesseqdac at’as n wawalen imaynuten, d awalen n tmazight tatrart ur ssinen ara negh ur nnumen ara ttmagaren-ten-id.
Nekni neâred’ ad nessifess lumur’ akken nuâa. Ur nesseqdac ara awal n tmazight tatrart ala ma terra tmara.
I wakken ad nâiwen wid ay d agh-yeqqaren ad fehmen u ad issinen awalen-agi, nga-d deg wemd’iq-nnegh tamawalt s tmazight d tefr’ensist, i deg ay zemren ad afen akk awalen imaynuten ay nesseqdac. Nessaram dakken
anect-a ad ten-iâawen. Tamazight tatrart, negh tin akken umi qqaren "taqurant", maci d d leâdjeb. Zemren akk medden ad lemden
kra n wawalen i wakken ad fehhmen ayen yuran s tmazight tatrart, yernu anect-a maci d adrar, maci d ayen iweâr'en. I wakken
ad tali tmazight, yessefk ghef medden ad fken citt' n leâtab i ter'wih't, ad nadin u ad lemden, imi wid yebghan ttnadin amek,
ma d wid yugin, qqaren ulamek.
|